Sitter och filar på min portfoliouppgift. Vi har seminarium om de imorgon, så kändes bäst att få det gjort. ^-^ Det kommer nog inte ta så himla länge dock, men jag ska skriva ner lite olika löpskolningsövningar, planera några lektioner, ta en promenad/fara och simma också innan jag har en friidrottsgrupp ikväll. :) Än så länge har jag ingen aning om vad de ska få hitta på eftersom jag inte varit här i umeå på ett par veckor, så jag har ingen aning om vad de gjort hittills.
[Haha, sitter och drömmer mig tillbaka till München i sommras. Fy tusan vad det var härligt. Ett av de bästa minnerna någonsin måste jag påstå. :)
Jag blir nästan tårögd då tänker på hur jag satt utanför konserthallen i typ 36 graders hetta eller hur varmt det nu var. Helt slutkörd var man. Inne i hallen kör de lite soundcheck etc och helt plötsligt börjar han sjunga. Fantastiskt. ^-^~♥ ]
[Det var en jättemysig känsla. Att sitta ute i solen och bara lyssna. Jag kunde inte sluta le, och det kan jag inte nu heller då jag tänker på det. Att sitta i skuggan och lyssna på sina favoritlåtar live, finns det något bättre?
Och känslan då man stog inne i den stekheta hallen. 60 grader varm. Innan konserten ens hade börjat kände jag bara "Jag orkar inte detta". Jag var helt inställd på att gå längre bak i hallen och stå lutad mot en vägg och bara se och lyssna. Naturligtvis gjorde jag ju inte det, hehe. Att gå längre bak var helt omöjligt då konserten väl hade dragit igång, då ville man bara längre fram. ;) Trots värmen och bristen på luft var det det bästa någonsin, haha. Och jag säger bara det, ALLT på den karln är snyggt, för att låta lite ytlig.
Konserten var helt fantstisk, men det märktes så väl hur trött han var. Att det var så himla varmt i hallen hjälpte ju inte heller. I början av konserten så tänkte jag "Det finns inte en chans att han kommer klara detta. Han kommer svimma". Jag kände det så starkt, även om folk runt omkring mig bara viftade bort det.
Mycket riktigt så svimmade han också på slutet av konserten. Jag glömmer aldrig hans ansiktsuttryck då han föll av från scenen ner i publiken. Och det kan inte ha varit kul för stackarna som stog längst fram att få en karl fallande på sig. De lyckades hålla han uppe i allafall, tills vakterna fick upp han på scenen igen. Hans bandmedlemmar drog upp han på fötterna och stod och höll i han medan han återhämtade sig, så att han inte skulle falla ihop igen. Hans bästa vän var väldigt tveksam till att släppa taget om hans överarm, och då han väl gjorde det så började G falla igen. Ah.. VILA. That's all I have to say.
Nu gick det ju relativt bra tillslut, och det var väldigt gulligt att se hur tacksam han var för stödet från publiken.
Det var också väldigt intressant att se hur publikens intresse utvecklade sig. I början så var den riktiga energin bara längst fram i salen, medan de längre bak lugnt kollade på. På slutet av konserten stog alla, vuxna karlar som unga tjejer, med båda armarna uppe i luften, hoppade och skrek. ^-^ Det var fint.
Tack GACKT.
Det är också kul att se hur folk som inte visste vem han är tidigare reagerade på premiären av BUNRAKU på TIFF i Kanada tex. Och hur de andra skåderspelarna, och de som jobbade med filmen, praisade honom. :) Folk som aldrig sett han förut blev helt ställda över hans utstrålning. Ja, jag säger det. Han fick dessutom bra reviews som sin roll som Yoshi. Kul att det går bra för han. Ska bli intressant att se filmen sedan.]
Nej men ärligt, sluttramsat, jag skulle ju plugga! Ahaha. :D
Ha en bra dag! ♥
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar