Bokblogg 2

Ja, ett nytt blogginlägg, bättre sent än aldrig, angående boken Robinson Crusoe.
Jag har en tendens att alltid sträckläsa böcker så nu har det förfallit sig så att jag har läst ytterligare 100 sidor plus, och nu är på sidan 249. Själva boken består av 304 sidor så jag har inte mycket kvar och man känner nu mycket väl att hans räddning från ön är nära.

Robinson har nu verkligen ankrat sin ställning på ön och har utsett sig till öns härskare, vilket faktiskt var relativt lätt då han är öns enda inneboende. Det är faktiskt rätt faschinerande att läsa om hur Robinson lever och klarar sig på ön. Han använder verkligen alla sina tillgångar och all sin tankeverksamhet till att uppfinna nya uppfinningar som kan fungera och hjälpa han i hans vardagliga liv. Han har stora fält där han odlar säd, stora hjordar med getter varifrån han frår mjölk och kött. Av mjölken har han lärt sig göra både ost och smör. Han har två "hus" med murar av träd runt omkring, han kallar dem sin borg och sitt sommarhus.
Robinsons liv flyter på rätt trivsamt och bra och han har helt övergått till den kristna tron och en av hans käraste ägodelar är hans bibel som han lyckades rädda ur vraket från den båten som förde han till ön. Han förlitar allt som händer till försynen och inser att allt har ett syfte. Att han blev satt på ön är ett straff för att han levt i synd och inte trodd på gud innan. Så i många många år så lever Robinson på detta viset och han inser tillslut att han trivs rätt bra här och anser det som sitt hem. Det enda han saknar är männskligt sällskap.
Vad som en dag sätter hela hans tillvaro ur baland är att Robinson upptäcker ett forspår i sanden på andra sidan ön. Detta leder till att han efter många om och men upptäcker att en kannibalstam brukar slakta och äta en festmåltid på diverse krigsfångar på öns andra sida. Självklart leder detta faktum till att Robinsons lugna tillvara smulas sönder och han ständigt lever i oron att bli upptäckt och tillfånga tagen och uppäten av dessa vildar. Han börjar vida många säkerhetsåtgärder för att förbli oupptäckt. Han använder inte längre sin bössa och han skaffar en utkiksplats. Med tidens gång så börjar dock en plan växa fram i hans innre och han känner sin nästan tvungen att försöka frita någon av dessa fångar, vilket också stärks ytterligare av en dröm som han har. När vildarna en dag landstiger mycket nära Robinsons strand så sätter han planerna i verket och fritar en fånge. Denna fånge visar sin största och djupaste tacksamhet genom att bli Robinsons känare och också en mycket god vänn, och hans namn blir Fredag.

Där jag slutade läsa så har Fredag och Robinson fritagit ytterligare två fångar som skulle slaktas, Fredgas pappa och en portugis som lever bland Fredags stam. Just nu börjar det bildas diverse planer om hur dem ska kunna ta sig från ön och rädda sig själva. Fredags pappa och portugisen skickas iväg på en kanot för att ta sig till fastlandet och förhandla med dem kvarvarande strandsatta portugiserna där. Så själva känslan man har nu är "räddningen är nära"!

Boken blir bättre och bättre ju mer man läser men den griper aldrig helt tag i en.
/ Emma

Bokblogg 1

Eftersom jag inte har haft internet på ett tag så får denna första bokblogg bli ett powerinlägg. Denna blogg får också vikariera som en tillfällig bokblogg. :)

Boken som jag läser är Robinson Crusoe, en Klassiker, och jag måste erkänna att den är rätt seg i början. Jag kan tänka mig att dem flesta förväntar sig att han ska komma till ön rätt tidigt i boken, och det är väl det dem flesta vill läsa om. Crusoe kom först till ön efter ca 56 sidor. Det är i och för sig inte så jättemycket, men det känns längre. ^^
För tillfället har jag nått 103 sidor i denna bok, ca en tredjedel, och om jag ska vara helt uppriktig så känner jag inget större sug efter att få läsa mer. Boken är okej, men inte mer. I allafall än så länge. Förhoppningsvis blir den bättre.
Anledningen att jag valde just denna bok är för att det är en bok som nästan alla vet vilken det är och var vad som händer i den. En man hamnar på en öde ö och måste överleva där under en väldigt lång tid. Så då tog jag detta tillfälle att faktiskt ta mig tid till att läsa den själv.

Hittills i boken har vi fått följa Crusoe på den resa som följde han till ön, samt hans första tid på denna ö. Språket i boken är naturligtvis aningen gammalmodigt men inte överdrivet svår läst alls. Jag tycker att det flyter på mycket lätt. Exempelvis ""Senhôr Inglés", sade han, ty så kallade han mig alltid".
Huvudpersonen i denna bok är till en början ung och äventyrslysten och vill ge sig ut i världen och utforska den. Hans far varnar han dock men Crusoe bryr sig föga om dessa varningar och beger sig iväg på ett fartyg. Här börjar hans olycka och han råkar ut för allt från orkaner till att bli slav. Hela tiden så är han dock helt och hållet inställd på att fortsätta sina äventyr, tills han kommer till ön. Han tror inte heller alls på Gud, men detta faktum kom också att ändras. Efter ett tag på ön så börjar han inse att Gud kanske finns och han är skaparen och detta är hans straff. Ungefär där befinner jag mig nu.

Robinson Crusoe kom först ut är 1719 och den är skriven av Daniel Defoe. Det är den boken som har översatts till mest språk, näst efter bibeln.

eventuella uppdateringar kommer ske
Emma